Martyren

I Guds, den Nåderikes, den Barmhärtiges namn!

Alhamdolillah ir Rabil ’alamin. Wasalaat wasalaam alel habib al mustafa abel qasimi mohammad wa aali mohammad.

För vår väntade Imams(AJ) snara och mycket nära återkomst, var vänliga att skicka en salawat.

Mina bröder och systrar i tron, asalaam aleikom wa rahmat allahi wa barakato.

Är Imamat en fråga om arv?

Enligt shiatron är Imamen vald av Allah(SWT) och här är det inte en fråga om arv, för om så skulle vara fallet, då skulle Imam Hossein(A) inte ha blivit imam efter Imam Hassan(A). Imam Hassan(A) hade många barn och ättlingar, trots detta så blev ju ingen av dem Imam. Snarare blev hans bror, Imam Hossein(A), imam efter honom. Sedan har det funnits bran eller barnbarn till Imamerna(A) som varit icke troende, men ingen av dessa erhöll ställningen av Imamat. Detta visar att ledarskapet inte är ärftligt inom Islam. Självklart behövs ju ett rent arvsanlag för en Imam, men detta räcker inte utan en Imam behöver också många andra egenskaper och Gud vet vilka som har denna kompetens. Det var Guds vilja att Imamerna(A) skulle härstamma från Profeten(S).

Faktum är, om någon studerar historien om Guds olika profeter(A) så kommer man fram till att dem alla var från samma familj. Allah(SWT) säger i den heliga Koranen:

”Och [minns att] Abraham sattes på prov av sin Herre och [att han] fullgjorde alla Hans befallningar. [Gud] sade: ”Jag skall göra dig till ett föredöme för människorna.” Abraham frågade: ”Och mina efterkommande?” [Gud] svarade: ”Mitt löfte omfattar inte syndarna.” [Surah al-Baqarah, 2:124]

I denna vers, har Allah(SWT) inte förnekat ledarskapet från Abrahams ättlingar, utan snarare begränsar Han denna position till en begränsad avkomma av profeten Abraham(A).

Allah(SWT) sade, att ett av Guds utvalda ledarskap inte når den person som är ”Dhalim”, dvs. en syndare, även om personen är en ättling till profeten Abraham(A). Så bara för att man är en ättling till profeten Abraham(A) så behöver inte detta automatiskt innebära att man är en Imam, eftersom det även måste finnas andra kvalifikationer. De bland dem som inte var syndare var lämpliga, eftersom de inte bara hade rent arvsanlag, utan även erhållit andra egenskaper genom prövningar och svårigheter. Då Allah(SWT) hade förhandskännedomen om deras tålamod och egenskaper anförtrodde Han dem med denna position, och föredrog dem framför alla Sina skapelser:

”GUD har utvalt Adam och Noa och Abrahams ätt och `Imrans ätt [och upphöjt dem] över världens alla människor.” [Surah al-Imran, 3:33]

Profeten Mohammads(S) ättlingar härstammar från Profeten Ismael(A), som är son till Profeten Abraham(A). Även Profeten Moses(A) och Profeten Jesus(A) härstammade båda från Profeten Isak(A), som var den andra sonen till Profeten Abraham(A). Faktum är att alla profeter(A) efter Profeten Abraham(A) kom från hans hus. Trots detta så påstår vi inte att profetskapet är ärftligt. Utan, det var Allah(SWT) som valde dem en efter en. Med andra ord, säger vi inte att sonen till en profet alltid måste vara en profet. Det måste finnas många andra egenskaper, annars skulle ju Kan’an, som var Noas(A) son, ha överlevt. Profeten Noa(A) hade tre andra söner, Aam, Sam och Yafas som var troende och tillsammans med sina fruar trädde in i Arken och räddades av Gud. Kan’an var dock från en annan moder. Så bara för att man är en son till en profet eller en imam så behöver detta inte nödvändigtvis innebära att personen blir profet eller Imam eller ens rättfärdig. Kortfattat så kan man säga att ett rent arvsanlag för profeter och imamer är nödvändigt, men det är inte tillräckligt.

Ulul-Amr/Imam blir utvald av Allah(SWT), på samma sätt som profeterna blivit utvalda av Allah(SWT). Titta i den heliga Koranen i vilken Gud ofta förklarat att Han är den som väljer ut en Imam. (se Koranen 2:124, 21:73, 32:24, etc.)

Kan människorna välja en Imam?

Sunniter hävdar att frågan om efterträdaren till Profeten(S) bestäms genom samråd (Shura), då Allah(SWT) säger i den heliga Koranen att deras angelägenheter skall bestämmas genom en Shura.

Påståendet att just ledarskap skall bestämmas genom samråd är dock ohållbart. Ett sådant påstående är i grund och botten ett missförstånd om vad ett samråd (Shura) egentligen innebär. Ett samråd är annorlunda än en omröstning/val, och just därför kan den inte användas för utfärdandet av kalifatet. Låt mig förklara varför:

När en ledare vill besluta i ett ärende, som grundas på islamiska föreskrifter kan han försöka att rådgöra med en grupp experter för att få deras uppfattning i just den specifika frågan. Men det är slutligen han själv som fattar ett beslut. Han låter därför inte detta ske genom någon omröstning. För att bevisa min poäng, låt oss se på följande vers:

”… Inhämta deras råd i de angelägenheter [som är av vikt] och när du väl har fattat ditt beslut, sätt då din lit till Gud.” [Surah al-Imran, 3:159]

I denna vers frågas det efter Shura, men Allah(SWT) poängterar ”fa itha azamte …” som betyder att endast profeten fattar det slutgiltiga beslutet. Det finns ingen omröstning överhuvudtaget utan det handlar bara om att få en åsikt. Det slutliga beslutet av profeten kommer kanske att vara helt annorlunda än vad majoriteten av människorna som konsulterades tyckte (på grund av ”Maslaha” (som betyder ett omdöme mot det goda) då ledaren är överlägsen i kunskap, intelligens, etc.).

Värt att nämna här, är att Profeten(S) på grund av hans överlägsna kunskap inte behövde någon åsikt från någon av hans folk. Men ändå gjorde han detta vid vissa enstaka tillfällen bara att lära människorna hur stor vikt samråd har.

I ett samråd (Shura), så finns det redan en föregiven ledare som fattar det slutgiltiga beslutet. Detta visar klart och tydligt att när det gäller frågan om efterträdare, är ett samråd meningslöst, (om det inte görs av den tidigare ledaren före hans död). Efter en ledares död, finns det ju ingen ledare som kan utföra ett samråd, såvida inte denna avlidna ledare har en ersättare (typ vice president) som kan utföra denna uppgift. Vanligtvis utses en sådan person till ställföreträdande som är den mest kvalificerade personen för just positionen av ledarskap, och även om han beslutar om någon annan skall vara ledare, så är en sådan ledare fortfarande utsedd av den tidigare tillsatta ställföreträdaren, och inte av människorna!

När det gäller omröstning däremot, då är det en helt annan fråga. I ett demokratiskt samhälle, har alla människor en möjlighet att välja sina kandidater själva. Ett sådan förfarande har inget som helst stöd i den heliga Koranen eller Sunnah, gällande frågan om ledarskap bland muslimerna, eftersom Islam bygger på teokrati (Ett Gudomligt styre) och inte en demokrati (ett styrande av personer över andra personer). I själva verket kritiserar den heliga Koranen yttrandena från majoriteten av människorna, (se sura: 6:116, 5:49, 10:92, 30: eftersom synsättet hos de flesta människorna ofta är nedsatta på grund av deras intentioner.

Dessutom så skedde ju inte några sådana här populära val under dessa första tre kalifers epoker, som tog makten efter Profeten(S) och inte ens var bland folket i Medina.

Tänk om folk skulle välja en olämplig person som verkar vara bra i deras ögon, men som är en hycklare? Hur kan då sådana korrupta personer bli Ulul-Amr och hur kan lydnad inför dem bli obligatoriskt? Sannerligen visste Allah(SWT) och hans Profet(S) bättre vem som är mer kvalificerad att vara hans efterträdare.

Tron på Ulul-Amr

Om Koranen säger att vi villkorslöst skall lyda en person, så betyder detta att vi frivilligt ska tro på honom och på hans makt över oss. Observera dock att man bör skilja mellan ”att tro, att man skall lyda Ulul-Amr” och ”lyda Ulul-Amr”. Om någon tror på att man skall lyda Ulul-Amr, och sedan är olydig mot ledaren, då är man en syndare och en svagt troende. Men om någon inte tror på att man ska lyda Ulul-Amr, då är man icke troende, eftersom man inte tror på en del av Guds religion, såsom det nämns i den heliga Koranen.

I själva verket tror både shia och sunni på Ulul-Amr eftersom det är en självklarhet i den heliga Koranen. Men de skiljer sig i hur man väljer Ulul-Amr. Enligt shia, är ledarskapet inte folkets val, så att ledaren skulle kunna väljas av människor eller av en slags kommitté, och sedan påhittat bli den Ulul-Amr som Allah(SWT) har beordrat folk att lyda!

Wa Salallah aleihi waala alihi ’atayibin ’altahirin!